torsdag 18 december 2008

Om du kunde se mig

Jag ser dig gå där

Men du ser inte mig

Som jag önskar att du
ville se mig

Att du kunde se mig

Men det gör du inte

Vad hade det kostat
att vända på huvudet?

Va?

Precis

Ingenting

Men smärtan i min
kropp hade avtagit

Har du tänkt på det?

Inte?

Det har jag

Ofta

Många gånger har
jag vandrat i dina
fotsteg

Vandrat, och önskat

Men snart orkar jag
inte mer

Inte för att mina
fötter värker, utan för
att hjärtat skriker

Snart tänker jag
sätta mig

Bara sitta där, på marken

Och när du känner
dig redo, redo att
vända om

Då sitter jag där

Jag ska vänta i evighet

Bara du kunde vända om...

//Linda

1 kommentar:

karamellpoet sa...

Du skriver verkligen bra...
Fängslande.
Unikt.
Tack för att du delade med dig av dina tankar och känslor.