liv

När dina ögon slutligen hittade mina
hade jag sedan länge börjat blunda
jag längtade efter något ömtåligt,
något att skydda med mitt liv
som en ängel utan vingar
stod du ute i regnet
mitt vackra monster, gå in
varma droppar landade mjukt i ditt hår
kalla droppar skar i min hud, skapade ärr
mörkret är mitt, kylan är min
mina lungor skrek inte
mitt hjärta skrek.
Omvärlden behövde något ömtåligt
något att fixa, något att förbättra
den tog tag i mig
försökte förändra mig
utsåg sig själv till vinnare
trots att den misslyckats
jag är fortfarande lika trasig
om inte mer söndersliten än innan
omvärlden tror att jag mår bra
tror att den fixat mig
och jag saknar Dig