Jag visste inte
hur det kändes
att känna så här.
Nu vet jag.
För jag känner så starkt
starkare än något annat
känner jag för dig.
Det är ditt fel att jag är lycklig.
Viljan är så stark,
viljan att vara med dig.
Jag vill bara drunkna i din famn,
famnen jag aldrig drunknat i.
Jag stirrar in i dina ögon,
men när de riktas
åt mitt håll
är jag feg nog att titta bort.
Jag känner så starkt för dig
att du måste vara blind
som inte ser
den kärlek som jag känner.
Nu vet jag hur kärlek är.
lördag 16 maj 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar