jag vilar så oskyldig i din famn
en röst så mjuk mot alla djupa sår
dina ögons inre har gett mig svaren
jag behöver bara se dig, jag vet,
det kommer bli bra
jag vill ge dig slag som du gett mig
bara genom att inte finnas
jag går så osäker utan dig
jag är så hjälplös i den mörka luften
brist på ljus när jag går ensam
inget solljus är nog bra för det här
jag blir så sårad av att vara besviken i din närhet
allt du gör för mig är tillräckligt
men inget alla ni ger mig täcker någonstans
jag vill vända bort huvudet
än en gång.
sårbara tankar för dig har sårat nog nu
det är inte normalt
det är inget bra alls
jag vill vända huvudet
från alla bekymmer i min kropp
göra den fri från gift du gav mig
men jag blir aldrig fri från mig själv
om jag så kunde springa från mig själv
jag kan bara vända mig om och ge dig mitt
så du får se vad jag levt med.
/j