vart har du tagit vägen

jag blev en blomma utan ljus
jag blev människornas värsta tanke,
allting jag offrat ?
allting som syns utanpå ?
vart kan jag gömma det,
vart kan jag gömma mina behov
var är du..
vart har du nu gömt dig för mig
du är ingenting av det jag klarar av
jag blir bara svagare för varje dag jag slipper se dig
jag blir bara magrare för varje dag jag går hungrig
jag blir bara snurrigare för varje ansträngning,
sagan om livet utanpå..
vad har du gjort ,
hur kunde jag offra
ingen vet
ingen behöver få veta
min desperata väntan på lyckan,
jag aldrig kommer att få uppleva.
nej.
jag kommer inte få uppleva den lyckan
du har nu, jag vill för mycket för dig
att springa hundra kilometer tills jag gråter av förvåning
att du står där, är inget konstigt
du finns, som alla andra
du pratar som ingen annan
du ler som ingen annan
du skrattar som något minne jag aldrig glömmer
vad har jag nu gjort,
aldrig mer händer det igen
jag kommer alltid se en strimma ljus av lycka
men jag kommer aldrig få uppleva den.
att jag drömde var inte en framtid,
ingen sådan jag någonsin kommer få vara med om.
jag nöjer mig med mina tankar
jag har inget annat val
än att glömma dig.
/johannalousie