i ditt huvud är jag fastspänd
där har du satt mig tills jag
förmodligen släpper dig
styrad av livets vägar
jag tror du medvetet hänger med
och med glädje vänder om när du märker
att du inte var ensam.
dina ögon lever sitt eget liv
likt dina öron
dom hör vad dom hör och ser vad dem ser
inte alltid det dem väntats se
aldrig som du vill
men starkt blåser tankar och minnen bort
kanske har det en mening
så snart jag sitter fast på en klippa långt bort
förtvivlad och rädd för mig själv
ihopkurad och instängd i mig själv
inget är öppet om besvikelsen tar över
tar över mig, tar kontroll över mitt liv
min komplicerade historia på allt jag äger
men jag tittar bort, jag vill inte se dig
eller dit du är påväg
jag är rädd för mig själv
jag är rädd för besvikelse.
/johannalouise