jag går till den tidlösa sjön utan en tanke
de har försvunnit från mig, mitt huvud är ekande tomt
mina fötter dansar sakta fram längs stigen
varje steg känns lekande lätt
hjärtat bultar i en skön rytm inom mig
blodet rusar upp i kroppen, fyller det tomma hålet där min själ bor
Vid sjön sitter en vacker pojke
kolsvart hår, himmelsblå ögon och nätt kropp
mina fötter stannar mitt i en rörelse
jag slutar att andas, hjärtat hoppar över ett slag
rädd för att bli sedd slänger jag mig raklång i vassen
ljudet av fotsteg gör mig livrädd
får mitt hjärta att bulta för högt
instinktivt drar min kropp sig upp, benen börjar springa
långt bort från allt det vackra som bränner upp
min bild av verkligheten
Ljudet av mina fotsteg dör ut
ersätts av hans, betydligt lugnare rörelser
Två starka armar fångar mig i ett enda svep
med honom faller jag ner i vassen vid sjön
tillsammans somnar vi i den ljumma skymningen
vaknar i gryningen, fortfarande i hans armar
för evigt, i drömmarnas land...

/Lotta