Jag ligger inte på rygg i någon himla öken
ser inte upp mot de jäkla stjärnorna där uppe
kylan jag inte upplever får mig inte att frysa
jag reser mig inte upp och går inte där ifrån
någonting får mig inte att gråta, får mig inte att skrika
skriket jag inte ger ifrån mig hörs inte
väcker inte alla djur som inte finns i öknen jag inte är i
solen som inte går upp är inte för varm
ensamheten jag inte lever i dödar mig inte
hettan jag inte omringas av kväver mig inte
jag lägger mig inte på rygg igen i den inte existerande sanden
jag gråter inte över något du inte gjort

jag ligger på rygg i det kallaste universum
ser upp mot de vackra stjärnorna där uppe
resten är upp till någon annan